vin, kvinnor och sång

jag hade helt glömt hur det var att umgås i lundagänget. helt har det gliditi ut u rmitt system. bort från mitt liv och ut ur min vardag.  men igår var jag tillbaka. och det var skumt. och lite jobbigt. fast det var också galen glädje. totalfylla och galenskap.

en nykomling såg ut som mig fast en man. och arab från marocoko. dagen innan trodde en snubbe på tågstationen att jag var arab. nykomlingen  hade likadan frisyr som jag. korkskruvar. fast han på heltid och jag bara på deltid.

du pratade om din uppsats. det  var trevligt. men det var skumt när alla gick och lämnade oss ensamama. det kändes inte bra. inte alls bra. men det löste sig, jag fick säga det jag ville. kanske lät jag hård. jag vet inte. men det kändes bra. väldigt bra.

jag och jo hade roligt. det var grymt. och det var avslappnat.

och jag fick höra vackra ord. jag fick komplimanger jag aldrig vågat drömma om. av människor som druckit alldeles för mycket. men det gjorde inget. för de är mina vänner och jag tror dem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback