addis

och ja. just nu längtar jag efter stora manshänder på ond rygg. och jag tänker att lite manlig bekräftelse ska väl inte vara så svårt att få när man är så snygg som jag. men uppenbarligen är det jävligt svårt. för alla män verkar vara töntar. hur blev det så? eller har jag någonslags skylt i pannan där det står: osäkra töntiga män sökes. ? för jag vägrar att tro att jag tillhör samma division som er. jag går liksom inte på det längre.

och jag såg hur en kille tittade över axeln. han såg mig rätt in i ögonen. och de två ljusblå sa mig : du. du är så mycket hetare än ditt sällskap. det kändes ju skönt att veta. men jag hade ju redan märkt det.

och jag är trött på att spela spel. jag orkar inte med singelhysterin och jag orkar inte med singelcirkusen. jag vill bara hångla lite. kramas lite. och få spännande sms.

och jag gillar män, inte pojkar. och då menar jag inte den fysiska åldern utan den mentala.

och jag gillar att bli intellektuellt utmanad. och då menar jag att prata om riktiga viktiga saker.

och jag gillar män med känslor. och då menar jag att det inte räcker att fälla en tår ibland, utan man bör också kunna munhuggas med mig.

och jag gillar män med självförtroende. och då menar jag att det är avtändande med osäkerhet.

så är det med det.

är du en man och känner att allt verkar passa in på dig? du ser dessutom hyfsat bra ut och kan hantera en självständig kvinna som lätt blir både arg och glad? välkommen in i mitt liv.