addis

vi pratade igår. vi pratade om männen i våra liv. de dära som säger en sak och menar en annan. och vi bestämde att det faktiskt inte ska vara så att det är vi som serverar allt på ett silverfat hela tiden. det sägs att män är jägare, varför känns det som om det bara är vi som jagar? vi som hela tiden erbjuder och föreslår. vi som stryker medhårs för en gnutta uppmärksamhet. vi förtjänar faktiskt mer än så. vi förtjänar att ni anstränger er.  

jag tänker inte nöja mig längre. jag vet vad jag behöver i mitt liv. och det är inte tvåsamhet på någonannans villkor.

jag ska sluta ta vad som erbjuds och söka mig till det jag faktiskt egentligen behöver.

idag blev jag påmind om att jag är speciell. jag ska sluta förtränga det.