addis

och hon ramlar just nu rakt ner. rakt ner i det mörka jävla hålet. fast i hennes liv är inget svart. det är bara hjärtat som slår i en takt som inte är hennes. och hon vill inte prata med någon om det. för då brister det. istället slår hjärtat hårdare fortare. och hon låtsas som att hon är cool. att hon är rocknroll tuff. att hon säger vad hon tycker och skiter i allt. men emellanåt är hon så konflikträdd att hon tar ut sina aggressioner på intet ont anande tidningsbud. hon vill inte att någon ska tycka synd om henne för det är inte synd om henne för hon har satt sig själv i situationen. hon vill inte att någon ska tycka synd om henne så till den milda grad att hjärtat klapprade inför något hon visste måste hända. och hon glömde att deras vänskap var så stark. hon glömde att de kunde berätta sånt för varandra. hon stängde ute. sen diskade hon sig själv till tårar och tog till orden.