addis

idag försökte jag förklara mitt beteende för mig själv. inför mig själv ursäktade jag den senaste tidens utbrott genom att tänka. ja, jag har ju faktiskt mens. mensmonster. ja. det tänkte jag. högt och tydligt i mitt huvud. fast jag borde veta bättre.

för varje gång har jag varit nöjd med utbrotten. inget onödigt. ingen gapad på i onödan. inget oprovocerat gräl. så varför hålla på och tjata om mens. det handlar inte alls om det. bara att det är vår i luften. jag är fylld av energi. pånyttfödd. ingen mer extra införsel av hormoner i kroppen.

ja. det är fan i mig vår i luften.

ja. jag vägrar att stressa.