addis

och så var det lite piss i skolan igår. och lite piss idag igen. men sen var det en massa glädje med. igår var det minsann jag som hade rätt. och idag skrattade vi tills vi dog trots att jag fick rita om en massa linjer. och mäta om dem. glädjen liksom tippade ut pisset ur vågskålen. skönt.

annars tycks mycket bekymra mig nu. och någon endaste gång skulle jag vilja slappna av. softa ner. chilla lite. jag behöver ju trots allt inte bära världens sorger på mina axlar människor älskar mig ändå. (tror jag hoppas jag vill jag. var i helvete kommer osäkerheten ifrån) och jag är inte en dålig människa. bara lite ostrukturerad (och överkontrollerande. oslagbar kombination som gör att man vill bryta ihop när man inte kan kontrollera sin ostrukturerade vardag)

fast så mycket glädje. sommarjobbet. och innan dess. sthlm.

och J. du är min bästa. jag är bara så rädd att jag inte är tillräcklig i vardagen när min vardag uppslukar mig. men jag är här. alltid. även när jag verkar lite långt bort. du är min glädje, även fast du är sjukling som blir frisk lagom till våren.