addis

idag har jag gjort smycken. de flesta blev fina. några föll isär i mina händer. det var tråkigt. men de fina blev helt glansiga och ser ut som någon professionell gjort. och så var det bara jag. jag som aldrig silversmidat förut. jag är nöjd och stolt. eller kanske mest stolt och sen nöjd. det var två riktiga jeppar som hade smedjan, de pratade märkilg göingska som nästan ingen av oss förstod. och de verkade lite bittra emellanåt. två orginal, det går sannerligen inte att kalla dem något annat. fast vi hade trevligt och fnissade åt dem tillsammans.

och jag är glad för min vän. den här gången gick det hennes väg och jag hoppas att allt blir bra på söndag.
jag har glömt min lill-prinsessas födelsedag. det är inte bra. inte alls. jag får försöka hitta en bra pedagogisk present i kristianstad i helgen. det ska bli roligt att ringa till henne. det var längesen vi pratades sist. och hon har alltid så mycket att prata om. det var hon som för tre år sen inte kunde komma och hälsa på mig för att det inte gick några bussar till lund. hon var fyra då. nu ska hon snart börja skolan. det var konstigt att det inte gick att hälsa på dem alls i julas. att det bara går att prata med henne och saada i telefon. konstigt och sorgligt. jag saknar dem. men är glad för att de gör mitt liv ljusare.

jag har promenerat i ett vackert vinterlandskap. skumt det är ju trots allt mars. men det var vackert. och solen lyste så fint så fint.

och snart tar den här veckan slut. kanske med en smäll?