sjukdomen som aldrig kommer i tid.

jag är sjuk. jättesjuk. det slutar aldrig. en vecka har gått och jag märker ingen förbättring. helvete.

stressen över skolan tar exakt precis nu överhanden och jag börjar återigen gå på tomgång. helst skulle jag få lunginflammation och vara hemma i en månad. kanske ligga på din soffa och spela på din gitarr.

eller jag vet inte.

och det känns som om alla ropar hela tiden.

sofiesofiesofiesofiesoiesofiesofiesofiesofiesofie

och jag funderar för mycket.

du säger att jag inte ska. men allt verkar så bra. som att det snart är dags för baklash. och jag vill vara hos dig hela tiden. och jag oroar mig. oroar mig för att bli sårad igen.