addis

någon skrev lyckorevolution på sin blogg. och jag tycker att det låter så fint. det smakar fantastiskt och underbart i munnen. lyckorevolution. härmed vigs mitt liv åt det. lyckorevolution.

jag är glad. underfundigt genomglad. äntligen har piercingen i örat kommit på plats. det var igår. jag var trött och förkyld och håret var skitigare än på flera år. och det syns inte så jag struntar i att tvätta det en dag till. och jag var trött. och hade påsar under ögonen stora som sopsäckar. och i piercingstudion var de söta. den lille mannen med de stora tatueringarna tyckte om mitt hår. det påminde om hans första flickvän. och jag var så vacker. och så tuff för jag pep inte när jag fick den stora nålen genom örsnibben. och den lilla lärlingen. den vitavita goth/synth (jag vet inte riktigt vad som är vad men det fanns platåskor, vit hy, svart, långt hår, inga ögonbryn men målade streck, lackiga byxor, nitar, rött läppstift och piercingar. och svart smink vid ögonen) tjejen sa efter en stund. ja, du var verkligen vacker. och det var så fint. för inte trodde jag att en sliten brud med stort hår, tajts och lila mössa kunde vara vacker i hennes ögon. i min trötthet kände jag mig som en klassisk skönhet och jag glömde torrhostan som vägrar lämna mig. och jag längtar redan till återbesöket om sex veckor då den första töjningen kommer att äga rum.

jag är glad. underfundigt genomglad. äntligen är mitt sovrum ordentligt städat. och det ligger fortfarande kläder i drivor. men jag tycker om alla plaggen. jag vill ju kunna välja. och de ryms inte i min garderob ändå. lika bra att ha dem framme.

jag är glad. underfundigt genomglad. johanna har fått en så fin cykel. och även om det mest är hennes cykel så tycker jag om att titta på den. och jag är glad för att hon är glad.

jag är glad underfundigt genomglad. jag vägrar låta mig nedslås. jag vägrar stressa upp mig. jag vägrar ta åt mig av alla negativa energier som envist försöker ta plats. det finns inte plats för sånt längre.

i natt sov en hemlös man i vår trappuppgång. när jag gick till skolan i morse mötte jag honom. han rökte inomhus. och först tänkte jag. att det var ju skönt för honom. att sova inne nu när det är så kallt. men sen slog det mig. att om det varit någonannan som jag träffat på så tidigt (när jag alltid är mitt vanliga griniga morgonjag. om inte något särdeles ovanligt hänt.) rökandes i vår trappuppgång hade jag sagt ursäkta. men det är inte okej att röka i vår trapp. jag tyckte så synd om honom att jag lät honom röka i vår trapp. konstigt. eller mänskligt. eller störigt. jag bestämde genast att jag skulle säga till honom nästa gång.

jag är glad. idag fick jag förklara ett mönster för någon. och det var grymt. jag fick prova på att vara den som kan. jag kan.

jag fixar det.

och har jag berättat om livet på möllan? det är kamphundar. det är märkesskor för en tiondel av priset. det är knark. det är aerobics. det är grannsämja. och grannhat. det är exotisk mat och svennealkisar. det är ica och bagdad livs. jihads körskola och habibis frisörsalong.

nu ska jag bubbla i mitt badkar. som är så stort att jag kan liggga i det.

det du.