med hostan genom livet
och jag är trött. totalt utmattad. och jag vet att det är för att jag varit uppe sent och för att jag aldrig verkar bli riktigt frisk. jag ska tydligen hosta mig genom livet. mamma tröstade mig med att när hon var i min ålder och precis flyttat till fuktigare klimat precis som jag också var förkyld mest hela tiden. ända tills hon blev gravid. tack mamma. det är en fin tröst. särskilt som jag ju verkligen verkar bli gravid rätt snart. i konsekvens med detta ser jag alltså framemot en livstid av förkylning.
och egentligen är jag ju glad. och jag blir trött av ert gnäll. och jag blir trött på att datorn vägrar att ladda vissa sidor. det är ju helt vanliga sidor dessutom. hade jag valt att ladda ner porr eller någonannan skit hade jag åtminstone kunnat stå ut med att bli censurerad, nu finns det liksom ingen anledning. förutom att köpa biljetter.
det var trevligt att höra av dig. jag vet att jag saknat dig. och det känns lite som att jag egentligen inte får lov att göra det. men det är en helt normal saknad. en sån man har för gamla vänner. och jag hoppas att hon inte oroar sig. och jag hoppas att du vill dricka kaffe här i slottet. eller har du blivit så vuxen nu att du dricker kaffe? det kanske bara är jag. och jag tror att du har blivit representant för en hel tid i mitt liv. och egentligen är det kanske den jag saknar.
och jag var duktig och ringde igår. skönt var det. och jag hoppas att vi ska prata mera en annan gång.
men nu är jag mest trött. och jag skäms för att jag betedde mig tidigare. jag skäms nog mer än jag vill erkänna. och jag tror att det inte gjorde något för du verkade inte ledsen. men det kändes orättvist av mig att förminska på det där sättet. och fult. jag ska sluta med sånt. i varje fall mot systrarna.
det där museibesöket i lördags spökar fortfarande. jag gör gärna om det. men jag är i sån chock. ibland blixtrar det till och jag mår lite illa. trösten är att händer på kroppar inte känns så viktigt längre. och jag behöver alltså inte sakna det.
och hosta du i mer än en månad. och se hur du känner det. nej. det var visst inte så jävla kul. så sluta och säg att du ska ta livet av dig när solen skiner.
(och hon kallar dig för samma sak. och jag tror att hon är bättre på det. och jag tänker att hon passar din bild så mycket bättre. det är fint. jag slipper skiten.)
och egentligen är jag ju glad. och jag blir trött av ert gnäll. och jag blir trött på att datorn vägrar att ladda vissa sidor. det är ju helt vanliga sidor dessutom. hade jag valt att ladda ner porr eller någonannan skit hade jag åtminstone kunnat stå ut med att bli censurerad, nu finns det liksom ingen anledning. förutom att köpa biljetter.
det var trevligt att höra av dig. jag vet att jag saknat dig. och det känns lite som att jag egentligen inte får lov att göra det. men det är en helt normal saknad. en sån man har för gamla vänner. och jag hoppas att hon inte oroar sig. och jag hoppas att du vill dricka kaffe här i slottet. eller har du blivit så vuxen nu att du dricker kaffe? det kanske bara är jag. och jag tror att du har blivit representant för en hel tid i mitt liv. och egentligen är det kanske den jag saknar.
och jag var duktig och ringde igår. skönt var det. och jag hoppas att vi ska prata mera en annan gång.
men nu är jag mest trött. och jag skäms för att jag betedde mig tidigare. jag skäms nog mer än jag vill erkänna. och jag tror att det inte gjorde något för du verkade inte ledsen. men det kändes orättvist av mig att förminska på det där sättet. och fult. jag ska sluta med sånt. i varje fall mot systrarna.
det där museibesöket i lördags spökar fortfarande. jag gör gärna om det. men jag är i sån chock. ibland blixtrar det till och jag mår lite illa. trösten är att händer på kroppar inte känns så viktigt längre. och jag behöver alltså inte sakna det.
och hosta du i mer än en månad. och se hur du känner det. nej. det var visst inte så jävla kul. så sluta och säg att du ska ta livet av dig när solen skiner.
(och hon kallar dig för samma sak. och jag tror att hon är bättre på det. och jag tänker att hon passar din bild så mycket bättre. det är fint. jag slipper skiten.)
Kommentarer
Postat av: Sanna
Du är underbar Sofie! I alla dina tankar, åsikter, uppror och steg tillbaka. Du är väldigt stark! Jag vet att du förstår, jag vet vad du vill och jag vet vad du menar! (och du behöver inte klappa med medhårs, inte när det inte är synd om mig ;) Gillar dig så för du är en stabil klippa.. Var rädd om dig och akta dig för djupt vatten, men också för att vara för länge på grund! Puss puss ses snart!
Trackback