shut the fuck up.

jag borde såklart ha slutat förvånas för längesen. men jag kan ändå inte låta bli. ändå inte. och jag ångrar ingenting. såklart inte. för jag förstod inte bättre. jag gjorde verkligen inte det. och det är nog mest det som inte kan sluta snurra i mitt huvud. hur jag kunde missa det som är så vansinnigt uppenbart för mig nu. för vissa saker håller man inne med. så är det bara. vissa saker säger man inte. gör man inte. jag är kanske mer uppmärksam, mer omtänksam än vad man i vissa fall borde. men det spelar liksom ingen roll. vissa gånger kan man faktiskt begära exakt lika mycket av det av andra. ja. jag skrev det. begära. kräva. vissa gånger har man gjort sig förtjänt av det. och ja. det tycker jag gott att jag har.

vissa saker tävlar man inte om. vissa människor tävlar man inte med. och vissa saker håller man käft om.

repekten är som bortblåsd. synd. men det gör inget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback