release me. please.

väven jävlas och jag låter det flyta in i mig. låter mig överrumplas. och tar det som ett tecken på att jag är misslyckad. jag lyckas inte ens med det jag tycker är roligt.

helvetes jävla skit.

jag skulle vilja att någon fanns här för att stryka mig över ryggen och säga att allt blir bra. att det väntade någon i min lägenhet som överraskade med blommor och nybakat bröd.

helvetes jävla skit.

jag har ingenting att ta ut min ilska på.

jag skulle vilja gräla med någon.

min frustration håller på att äta sönder mig. kanske är det därför jag lackar ur.

för att jag aldrig aldrig aldrig får lätta på trycket.

jag behöver en känsloexplosion. det spelar ingen roll vilken typ av sådan. bara en. nu. snart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback