addis

jag träffade en man igår. han gav mig sitt nummer. bara sådär, det var i kön till pommes fritesen.

och jag tänkte: det är väl själva fan, varför inte bara låta mig äta mina krispiga potatisbitar ifred?

och jag tänkte: synd att jag inte tycker att du är särskilt attraktiv.

och jag tänkte: varför händer detta alltid mig?

och jag tänkte: du ser ju precis ut som min pappa. fast kort.are.

och jag tänkte: varför är det bara kolsvarta män och farbröder som vågar?

och jag tänkte: vad är det hos mig som attraherar just dessa två grupper av män?

och jag tänkte: undrar om de kolsvarta tänker att jag är deras biljett in i det svenska samhället och farbröderna att jag är lite exotisk?

och jag tänkte: jag vill inte. jag vill inte. jag vill inte.

precis då blev mina pommes klara.

och jag gick hem. och tog ut mina aggressioner på min vän. fast det var inte meningen att låta så arg. jag tycker bara att hon förtjänar så mycket mer.

(till J, det blev fel i mitt sms. jag skulle ju skriva att jag hoppades att DET blev bra på praktiken. inte att du blev bra. för det vet jag att du är! ta hand om dig)

(till Slamp-J, du är min bästabästis! massa pussar! jag uppskattar och tycker om dig precis hur mycket som helst även om jag är lite dålig på att visa det just nu!)