hem ljuva hem
kreativiteten har tagit semester. jag har träffat vänner. precis alla hann jag med. så när som på de som inte hörde av sig. och en hörde av sig i sista minuten, och det hade verkligen varit på tiden att vi sågs. men jag orkar inte. praktiken har sugit musten ur mig. igår när jag stod i ett rum förstod jag varför. rummet var nämligen fyllt av följande: två praktikanter. en designer. ett barn i en vagn med moder. två ägare. en webbansvarig. kartonger proppfulla av kläder. tomma kartonger. en produktionsansvarig. en säljare som springer ut och in. och alla. alla pratar samtidigt. och telefonen ringer. och leveranser levereras. och det byggs samtidigt. och telefonen ringer. och stylisten vill något. och skorna. är skorna färdiga? och lådan. någon måste kolla i lådan. och mötet. och kommer champagnen att räcka? och leveranser kommer. och precis där. när barnet började grina förstod jag varför jag är så trött i sthlm. och jag blev fnissig bland alla kläder som jag sorterade fint. om det är något jag lärt mig under veckan så är det vikten av organisation. och jag är bra på att styra upp. även om jag ibland lever i en sjukt oorganiserad vardag och glömmer det mesta. fan. jag antar att jag måste styra upp lite där hemma nu.
och den där sista vännen som inte hinns med förstår. och det är underbart. för precis därför är hon inte som er vän. hon som aldrig förstår. hon som tror att egoist är ett trevligt mellannamn.
häromdagen började någon fråga lite för mycket. på ett sätt som gjorde att vissa bitar verkligen satte sig på plats ordentligt. och jag ångrar ingenting. jag tänker att allt är verkligen bäst så här. jag mår bäst utan. och det kanske beror på en massa skit. som hormoner till exempel. jag exprimenterar inte mer med det sen världen började se lite klarare ut i färgerna. men jag tror inte heller på att skylla en massa grejs på det. jag tror på att ta ansvar.
det var en fin kväll. jag hade mer pengar än jag trodde så jag kunde fika ute till middag också. najs shit. och snart är det dags att lämna det temporära hemmet på arkadvägen. och det är inte konstigt. för det är något onormalt över att ha globen till närmsta granne.
på utställningen ringde det. det var andra gången i rad. det var trevligt. jag längtar faktiskt efter fortsättningen nu.
och den där sista vännen som inte hinns med förstår. och det är underbart. för precis därför är hon inte som er vän. hon som aldrig förstår. hon som tror att egoist är ett trevligt mellannamn.
häromdagen började någon fråga lite för mycket. på ett sätt som gjorde att vissa bitar verkligen satte sig på plats ordentligt. och jag ångrar ingenting. jag tänker att allt är verkligen bäst så här. jag mår bäst utan. och det kanske beror på en massa skit. som hormoner till exempel. jag exprimenterar inte mer med det sen världen började se lite klarare ut i färgerna. men jag tror inte heller på att skylla en massa grejs på det. jag tror på att ta ansvar.
det var en fin kväll. jag hade mer pengar än jag trodde så jag kunde fika ute till middag också. najs shit. och snart är det dags att lämna det temporära hemmet på arkadvägen. och det är inte konstigt. för det är något onormalt över att ha globen till närmsta granne.
på utställningen ringde det. det var andra gången i rad. det var trevligt. jag längtar faktiskt efter fortsättningen nu.
Kommentarer
Trackback