i sthlm är allt aningen ovanligt.
och precis samtidigt som jag började tänka mer på honom så ringde han inte. och han kanske gör det imorgon. eller så blir det som vanligt. så fort jag slappnar av och tänker. kompis, det går bra nu. så slutar det genast. det är en oskriven regel. men så är det. och kanske verkade jag vilja för mycket. eller kanske så var han bara upptagen med släkten och kompisarna från förr. eller så har han varit med om en olycka. eller så tyckte han att jag verkade uppptagen och tänkte att han kunde skjuta på det lite till. eller så vill han spela lite svår. störigt. precis när jag bestämt mig för att jag ville ha karlen. äh. det löser sig. antingen blir det bajs. eller så blir det bra.
och jag är fortfarande i sthlm. och ikväll umgicks jag med kompisar som inte var mina. och det var trevligt. och jag störde mig bara på en. och det var ändå hanterbart. för jag vet att det finns andra som hajar. men jag såg storebrorsan från förr http://viscera.blogg.se/1175528102_28347175.html . och jag vinkade. men han sket i vilket. eller så syntes jag inte utan stort hår. men okända människor pekade på mig i en stad jag inte kände till. de ville berätta om när vi bodde i samma kvarter. och jag blev bara less. för någon gång skulle jag vilja att jag kunde gå på ett ställe utan att någon brydde sig. utan att någon var en kompis från förr eller någon man råkat bo med. och jag bryr mig inte egentligen. det är bara det. att det känns som ett påhopp. att aldrig få vara ifred. och jag vet hur ni tänker. att va fan gnäller hon för. det är bara för att hon är så speciell. unik. har sån utstrålning. blaha blaha blaha. men jag hajar prylar med kändisar som bara blir så trötta att de skiter i alltihopa. jag blir igenkänd för en massa prylar. stort hår. stor mun. trevlig eller whatever. det är inget skryt. det bara är ett jävla faktum. någon gång vill jag slippa. trots att jag är snygg (fast jag har hår på benen och aldrig blir en jävla fashionista och nu är jag aningen för trött (läs berusad) för att bry mig om hur man länkar men klicka på kategorin kläder på länken http://www.annnamariamarklund.net för att kolla på en hårig modelljävel den svarta bruden är jag)
men ring för i helvete. och nu är jag där igen. god damn. all over again. och jag vet inte. två veckor till. vad händer.
vad händer. vad händer. kanske köper jag mig lite jävla lycka och åker hem till katten. och skiter i allt. tvåsamhet är fortfarande för töntar.
förresten är det schysst att jag får bo här.
och att du tar hand om min katt. sketabra. fast jag saknar henne en massa.
och jag är fortfarande i sthlm. och ikväll umgicks jag med kompisar som inte var mina. och det var trevligt. och jag störde mig bara på en. och det var ändå hanterbart. för jag vet att det finns andra som hajar. men jag såg storebrorsan från förr http://viscera.blogg.se/1175528102_28347175.html . och jag vinkade. men han sket i vilket. eller så syntes jag inte utan stort hår. men okända människor pekade på mig i en stad jag inte kände till. de ville berätta om när vi bodde i samma kvarter. och jag blev bara less. för någon gång skulle jag vilja att jag kunde gå på ett ställe utan att någon brydde sig. utan att någon var en kompis från förr eller någon man råkat bo med. och jag bryr mig inte egentligen. det är bara det. att det känns som ett påhopp. att aldrig få vara ifred. och jag vet hur ni tänker. att va fan gnäller hon för. det är bara för att hon är så speciell. unik. har sån utstrålning. blaha blaha blaha. men jag hajar prylar med kändisar som bara blir så trötta att de skiter i alltihopa. jag blir igenkänd för en massa prylar. stort hår. stor mun. trevlig eller whatever. det är inget skryt. det bara är ett jävla faktum. någon gång vill jag slippa. trots att jag är snygg (fast jag har hår på benen och aldrig blir en jävla fashionista och nu är jag aningen för trött (läs berusad) för att bry mig om hur man länkar men klicka på kategorin kläder på länken http://www.annnamariamarklund.net för att kolla på en hårig modelljävel den svarta bruden är jag)
men ring för i helvete. och nu är jag där igen. god damn. all over again. och jag vet inte. två veckor till. vad händer.
vad händer. vad händer. kanske köper jag mig lite jävla lycka och åker hem till katten. och skiter i allt. tvåsamhet är fortfarande för töntar.
förresten är det schysst att jag får bo här.
och att du tar hand om min katt. sketabra. fast jag saknar henne en massa.
Kommentarer
Trackback